Ibland hinner livet i fatt en. Stället till saker o gör en rädd.... Livet hann i fatt mej ställde till saker o gjorde mej rädd, fick mej att tänka efter lite....
Jag är som de som känner mej vet, en tänkande person. Analyserar massor... Känner sällan eller aldrig att de jag gör är bra nog...
Förra helgen bakade jag o Mathilda pepparkakor. Vi har de senare åren gjort stora hjärtan med våra namn o hängt i köksfönstren. I år fick jag inte till dom o talar om de för Mathilda då tittar denna underbara lilla tjej på mej med sina fina blå ögon och säger: "Mamma, måste allt va perfekt jämt då??"....
Och nej de måste de ju inte så jag borde lära mej mer av henne...
Igår klädde vi granen o glittret blev inte så bra så jag ändrade de, då tittar Mathilda på mej o säger: "Mamma, måste allt va perfekt för Tomten me??"....
Så mitt nyårslöfte för nästa år får nog va att försöka sänka mina krav på mej själv... Att allt inte måste va perfekt... Får gå på kurs hos Mathilda... <3
2 kommentarer:
Ja du, tänk om du kunde lyssna lite mera på dom runt omkring dig!
Tänk vilken klok dotter och barnbarn vi fått! Kram Mamma
Hon är klok hon, din dotter! Sköt om dej sötaste!
Nej, allt behöver inte vara perfekt. Bästa sätter att öva är att misslyckas ordentligt och bestämma sej för att det ändå duger!! Skitsvårt...
Skicka en kommentar